tisdag, juni 23, 2015

SICK LEAVE LIFE

Idag är förhoppningsvis min sista vilodag, för imorgon ska jag på återbesök hos läkaren och då hoppas jag (kan inte tänka mig något annat) att jag ska få klartecken att få börja jobba igen på torsdag. Jag är så otroligt less på att sitta hemma hela dagarna nu. Igår tog jag en riktigt lång promenad för att känna litegrann i kroppen hur jag mår egentligen. Det är så lätt när man ligger hemma och vila att säga att man mår så bra och är redo att börja jobba igen, men sedan när man väl börjar så märker man att man inte alls är så pigg som man trodde. Jag kände i alla fall efter promenaden att jag mådde hur bra som helst, lite hosta sådär men absolut inget farligt, gick och åt lunch med alla på buffén och kände verkligen att jag var tillbaks, att jag mådde bra och kände mig frisk och som vanligt igen. Så härlig känsla! Kändes därför mindre kul att gå tillbaks upp till min lägenhet när alla andra gick och fortsatte jobba igen..

Idag kände jag att jag inte klarade en dag till i lägenheten utan Frida var ledig så hon, jag och Calle har varit på stranden idag. Så skönt att komma bort från Bahia en sväng, vara lite social och steka i den otroliga värmen vi har just nu! Nu ser jag ut som en bränd tomat. Har hört att man ska vara försiktig i solen när man äter vissa typer av antibiotika, men har inte hittat nån infomration om det när det gäller den sorten jag äter, men kanske att jag är lite extra känslig mot solen ändå med tanke på hur mitt ansikte ser ut just nu.

Vad har jag då gjort den senaste veckan sedan jag kom hem från sjukhuset. Jo jag har varit så deprimerad och uttråkad så jag finner inte ord. Är glad att jag ändå känt mig tillräckligt pigg för att vara uppe och greja på litegrann i alla fall, har umgåts lite på kvällarna, ätit middagar och så. Har inte varit helt isolerad, men större delen av tiden har jag spenderat i soffan med ett pussel på 1500 bitar med podcast i öronen eller på balkongen med en bok. Det har varit bra att jag verkligen vilat, tror jag behövde den där tillsägelsen från doktorn att jag faktiskt inte fick jobba på en vecka för annars om jag känner mig själv rätt så tror jag att jag hade varit upp och igång alldeles för tidigt och för mycket för mitt egna bästa faktiskt. Nu har jag verkligen vilat och jag känner mig verkligen pigg igen. Så nu hoppas jag bara att få en bekräftelse på det imorgon hos läkaren! Men jag ska faktiskt tjuvstarta min jobbvecka redan ikväll för jag känner att jag faktiskt klarar det och det handlar bara om ca en timme, knappt det. Kan inte hålla mig borta helt enkelt.

Något annat kul som jag gjort medans jag varit sjuk är att jag planerat mina två veckors semester som jag har med start den 22 juli. Har bokat alla biljetter osv så nu är det bestämt att den 22 juli åker jag till Sverige, landar på Arlanda på kvällen så tar nattågen hem till Kramfors där jag stannar en vecka fram till fredagen den 31 juli då jag tar tåget ner till Arlanda igen för att flyga till Berlin där jag kommer att möta upp Sarah som kommer med flyget från Schweiz och sedan ska vi bo hos Annalena i Berlin fram till tisdagen den 4e augusti då jag åker tillbaks till Gran Canaria och sedan börjar jobba igen på torsdag den 6e. Är så taggad, speciellt inför att äntligen åka och hälsa på Annalena i Tyskland, har pratat om det så länge och nu händer det äntligen! Men det ska faktiskt också bli kul att komma till Sverige en sväng, även fast det inte alls var längesedan jag var där så ska det bli kul. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det ska vara perfekt sommarväder just den veckan. Det är lite speciellt att bo i ett land där det är utlandsvärme varje dag, sommar året runt liksom, man uppskattar det inte på samma sätt och hur man än vrider och vänder på det så är det inte som den svenska sommaren. Det är något speciellt med sommar i Sverige.

Nu måste jag gå, ska äta middag på buffén som vanligt innan kvällsjobb. Hade tänkt lägga upp en fin bild här på mitt vackra pussel som nästan är klart, men det hinner jag inte. Det är en stor världskarta i alla fall, som inte får plats på vårt soffbord utan har fått burit över grannens bord och byggt vidare på det. Får bli nästa gång, då är jag nog klar. Blir lite fina bilder på mig och mina favorit-tjejer som jag får träffa om bara 5,5 veckor, HUR GALET!?

torsdag, juni 18, 2015

PNEUMONIA

Jag har spenderat de senaste dagarna i en sjukhussäng som jag nu fått byta ut mot min egna säng. Jag har fått lunginflammation. Skrev ett inlägg i måndags men som jag inte kunde publicera pga dålig WiFi, så jag gör helt enkelt så att jag publicerar det nu istället, rakt av.

I skrivandes stund befinner jag mig i en sjukhussäng på ett sjukhus här på Gran Canaria som har världens sämsta WiFi så oddsen att jag kommer kunna publicera det här nu är ganska små utan det blir nog när jag får komma hem, när nu det blir. Jag har fått lunginflammaion. Har varit förkyld i snart två veckor nu ju och den gångna veckan har jag inte direkt tagit det lugnt och vilat utan tvärtom har jag haft fullt upp hela dagarna, festat och varit på äventyr. Så antar att jag får skylla mig själv lite, man måste vila för att bli frisk men det finns inget värre än att ligga hemma och vila, jag vill inte ta det lugnt.

I måndags för en vecka sedan fick vi två nya kollegor till teamet, varav en ska jobba i Bamseklubben, så vi gick ut och åt middag ett stort gäng för att umgås och välkomna dem. Så gott att äta en stor oxfilé och potatis, MUMS! I tisdags blev det som vanligt utgång, tog det ändå relativt lugnt eftersom jag var förkyld fortfarande men hostan brukar alltid hålla i sig och vara riktigt jobbig när jag är förkyld på grund av min astma.

I onsdags var jag ledig så då åkte jag till stranden med Merete och en spansk vän, spelade lite fotboll på stranden och hade det mys. På kvällen åkte nästan hela teamet till Maspalomas Dunes vilket är som en liten öken. Det är sanddyner som sedan övergår till en strand, ett stort område dit sand har blåst ända från Sahara öknen i Afrika. Det är häftigt och riktigt vackert där. Vi klättrade upp på en sanddyna, hade picknick, drack vin och såg solen gå ner. Jag hade förberett lite lekar och samarbetsövningar som vi körde, sån härlig kväll! Vi var där riktigt sent, låg och tittade på stjärnorna och bara hade det bra.

I torsdags var jag också ledig och då åkte jag och Signe iväg på en roadtrip upp i bergen till den högst belägna byn på hela ön, Artenara, där vi gjorde en hike på 7-8 km. Återigen, det här med att vila är inte riktigt min grej. Det var fantastiskt vackert och värt varenda hostning! Låter bilderna tala för sig själva.

På kvällen hade vi taco och filmmys med Frida och Josefin. Så var det fredag och partylivet lockade återigen. Vi var ett par partysugna trogna som improviserade ihop lite beerpong och stannade ute alldeles för sent. Det är stor skillnad att gå ut mitt i veckan mot för helgen här. På veckodagarna är det mest turister som är ute och inte så packat med tanke på att det är lågsäsong. På helgerna myllrar det av locals, och spanjorerna vet hur man festar minst sagt.

Det blev inte många timmars sömn men jag var ändå pigg när klockan ringde på lördagsmorgonen och hade inga problem med att gå upp och jobba. Dock hade jag lite ont i vänster sida av bröstet, men å andra sidan hade jag ont i benen, fötterna och armarna också från allt dansande antog jag. På eftermiddagen satt dock värken kvar och det gjorde ondare när jag hostade eller andades djupt. Men på kvällen stod Moonlight Cinema på schemat, en jättemysig utomhus bio här på Gran Canaria där man sitter i små tvåsitssoffor och har mysiga kuddar och täcken och kan beställa in både mat och snacks som de serverar under filmen. Vi var ett gäng som såg The Theory of Everything, jag trodde jag skulle somna efter 5 minuter men filmen var så otroligt bra att jag höll mig vaken hela filmen ut (det och coca cola och popcorn), vilket är ovanligt för mig, jag brukar somna. Dock blev min hosta bara värre och det började göra riktigt ont i vänster sida. Kände att nånting inte var rätt så sa att om det inte var bättre dagen efter skulle jag åka till läkaren och kolla upp det.

Jag kommer ihåg hur jag vaknade flera gånger under natten och funderade allvarligt på att åka in till akuten. Men jag höll ut till morgonen och tänkte att jag kunde åka till läkaren på eftermiddagen när det inte var så mycket att göra på jobbet. Jag stod dock bara ut ut en halvtimme, sedan klarade jag det inte mer utan fick skjuts till akuten där jag blev väl omhändertagen. Hade mina tvivel på sjukvård i Spanien, men jag är på ett privatsjukhus där det finns skandinaviska tolkar och alltså jag blev glatt överraskad att allt gick så snabbt. Kan inte ha tagit mer än 30 minuter från det att jag kom till jag blivit undersökt av en läkare och gjort en lungröntgen och fått konstaterat att jag hade lunginflammation i vänster lunga. Jag fick själv se röntgenbilderna och till och med jag som inte vet nånting såg att min lunga inte var frisk. Den var typ vit halva lungan och såg konstig ut.
Fick behandling och göra provtagningar direkt.

Sedan dess har jag fått medicin och syrgas och dropp med antibiotika och smärtstillande och gud vet vad regelbundet, de väckte mig till och med tidigt imorse när de hörde att jag hostade så mycket så att jag kunde få syrgas med medicin i. Så jag blir väl omhändertagen, serverad mat och haft både läkare och lungspecialist med tolk på besök. Teknikerna var hit och fixade en engelsk kanal åt mig så jag sitter och blir lite allmänbildad med Discovery Channel just nu. Hade besök och fick lite saker hit igår och imorse av bästa Sandra och ikväll kommer Frida och Merete hit och håller mig sällskap efter jobbet. Igår mådde jag inte så bra, sov mest och tyckte allt var jobbigt. Idag mår jag lite bättre så är istället väldigt uttråkad men allt är trots allt bra under omständigheterna.

Jag blev alltså kvar där ända tills igår onsdag, gissa om jag var less då och glad att äntligen få komma hem! Är fortfarande lika uttråkad dock, har ingenting att göra mer än att kolla film och läsa bok. Och såhär ska det vara i minst en vecka, ska på återbesök på onsdag nästa vecka och ta nya röntgenbilder, håller tummarna att jag får börja jobba igen efter det för jag kommer bli tokig av att gå runt här i en hel vecka annars..

söndag, juni 07, 2015

INTENSE WEEK

När jag vaknade upp i morse kändes det som att vakna ur en dvala, jag har nämligen haft feber i två dagar nu men idag mår jag bättre! Inte helt återställd än men tillräckligt för att räkna med att gå till jobbet imorgon. Det var en intensiv vecka med släkten på besök med alldeles för lite sömn, för mycket festande och inte en lugn stund, så min kropp sa till slut ifrån med en rejäl förkylning.
Gran Canaria hade sin egen dag, typ nationaldag, på lördagen så då blev det en liten spontan utgång med Sandra efter lite kortspel och vin med släkten

Men åh, vilken fantastiskt vecka det har varit och så kul med besök! Har fått spendera mycket mer tid med dem än vad jag räknade med, varje kväll har vi ätit middag tillsammans och antingen kollat på nån show eller spelat kort och druckit vin. En dag tog jag med kusinerna till Aqualand och sprang runt där och åkte vattenrutschkanor med dem, så roligt! Känns tomt efter de åkt, men som  alltid skönt att återgå till vardagen.
Jag och Bamse kom och sa hej då innan de åkte, från vänster: Mormor, Moster, kusin Linus och Felix
En av alla vackra solnedgångar från uteplatsen på deras rum

Inte för att den är så mycket lugnare utan åkte direkt iväg på äventyr. I onsdags efter att ha jobbat med arrivals och departures (perfekt för då fick jag säga hej då när de åkte från hotellet) tog vi en av bilarna och så åkte jag, Frida, Jessika och William iväg inåt och uppåt ön för att se solnedgången från Roca Nublo, en utkiksplats högt uppe bland bergen. Vi kom dock iväg alldeles för sent, var stressade för att missa solnedgången och lyckades köra fel precis i slutet så vi kom aldrig hela vägen fram och fick inte se solen gå ner i vattnet, utan istället bakom en klippa.. Sån besvikelse, men får försöka igen en annan gång och vara ute i bättre tid. Vi åt vår picknick på en stenmur istället för en bergstopp, men vi hade lika roligt och mysigt för det!
Man kunde se ända till Teneriffa, vulkanen Tejde
William utmanar ödet vid klippkanten

I torsdags började jag verkligen känna av förkylningen på allvar, men trotsade den ändå för att åka iväg på en lite shoppingtur med Frida efter en fantastiskt härlig jobbdag. Det höll dock inte länge utan orkade bara en liten stund innan min kropp skrek efter sängen och så vaknade jag i fredags och mådde riktigt dålig. Men jag bet ihop och gick till jobbet ändå, vilket gick helt okej fram till lunch men sedan orkade jag inte mer utan tog en riktigt lugn eftermiddag och gick direkt hem efter Bamseparaden och stupade i sängen. Där har jag legat och knaprat ibuprofen och astmaspray i 1,5 dygn och bara klivit upp när jag behövt gå på toa eller ta något att äta. Igår kände jag mig mer död än levande och jag har fått träningsvärk i revbenen efter allt hostande. Men imorse kände jag mig klar i huvudet igen och vaknade av mig själva normal tid vid halv 8 feberfri, så känner mig nästan tillbaks till mig själv igen nu. Har en lugn dag med skype och film nu och så är det back to business imorgon som gäller!

Insåg idag när jag pratade med min familj om flyg och tåg nu inför semestern att jag har varit här på Gran Canaria fler dagar än dagar det är kvar tills jag åker hem på semester nu. Hur galet?! Och snart är det redan dags att önska våra vinterdestinationer, jag vet inte exakt hur jag ska tänka eller vilka jag ska välja men det ser ut att stå mellan Mexico, Egypten, Kap Verde, Thailand eller någon Kanarie ö om jag vill jobba kvar som Bamse, och det vill jag verkligen för jag trivs så bra! Förstår inte var tiden tar vägen, veckorna rullar förbi alldeles för fort.

Har lite andra tankar jag hade velat dela med mig av, men mitt huvud börjar värka av tänkandet nu haha, så det får bli en annan gång. Grattis till alla er där hemma som tagit studenten, speciellt till Annie. Önskar jag kunnat vara där. Hoppas sommaren kommer till er snart nu också, skulle gärna skickat lite av vår värme till er om jag kunnat.
Saknar dig Annie!

lördag, maj 30, 2015

VISIT FROM SWEDEN

Jag är mitt uppe i en superhärlig vecka. Jag har nämligen lite släkt som är på besök här på Gran Canaria, och de bor på mitt hotell till och med! Min mormor, moster och två kusiner är och hälsar på, och det är så himla kul. Jag har försökt spendera så mycket tid som möjligt med dem. De kom i onsdags så hade hela eftermiddagen tillsammans då eftersom jag var ledig, på torsdag jobbade jag men på kvällen åt vi middag på buffén nere på hotellet tillsammans (så lyxigt att jag får gå och äta där i mina vanliga kläder och sitta med dem precis som vilken annan gäst som helst) och sedan såg vi på kvällshowen och igår fredag hade min manager varit så snäll att fixa så jag fick ha min andra lediga dag för veckan då så jag kunde spendera hela dagen med dem. Vi åkte först iväg till Puerto de Mogán för att gå på den största marknaden på hela ön. Jag tycker Mogán är en himla mysig stad med en superfin hamn, men på fredagar när det är marknad så är hela byn packad med folk! Det var så mycket mer än jag kunnat föreställa mig, så det  var kul. Sedan åt vi lunch där innan vi åkte till Amadores Beach och solade och badade ett tag innan vi åkte tillbaks till hotellet, åt middag och sedan spelade vi kort och drack vin, så mys! De bor på Playa Feliz i ett rum alldeles vid havet, så vackert och fint att sitta där på uteplatsen på kvällen.

Idag lördag har jag jobbat hela dagen men kunnat gå förbi dem vid poolen och säga hej. Det kändes trot allt riktigt bra att vara tillbaks på jobbet, med alla härliga barn och mina två tokiga, galna, störtsköna bamsebrudar Frida och Merete (som vi har skrattat och haft kul idag med alla barn!). Nu är jag uppe och ska duscha och göra mig iordning för att gå ner till släkten och umgås, slutat tidigt idag (16.45) så det är kul att få lite extra tid med dem. Jag är jätteglad att de är här och det känns som att jag också är på semester när jag är tillsammans med dem. Är lite konstigt att gå runt på hotellet i vardagskläder och se ut som en gäst, folk tycker jag är konstigt som går runt och säger hej men jag är så van från när man går runt och jobbar. Superlyxigt med lite semesterkänsla såhär i alla fall, njuter för fullt.

Annars så leker livet och jag är så glad att jag tagit mig hit och att jag är den jag är idag tack vare ingen annan än mig själv, mina egna bedrifter och min egna awesomeness. Yay mig, fan vad jag är bra!!
Party-tisdag 
Jag och Frida
 William, Frida, jag 
Frida, Calle, Jessika 
Jessika, Frida, Jennifer 
Bakisdag vid poolen
Överraskade bästa roomien Sandra med tacos serverat ute på balkongen efter en lång dag på jobbet och som tack för att hon rockar mitt liv här
 Skäms inte alls för min släkt, de är helt normala som springer runt på utegymmet klockan 10 på kvällen, var inte alls folk som gick förbi och undrade vad tusan de höll på med och jag låtsades inte alls att jag inte kände dem

måndag, maj 25, 2015

WORKING OR PLAYING

Måndag innebär i vanliga fall starten på en ny vecka, första dagen efter helgen, men det är inte längre vad måndag innebär för mig. Måndag är precis som vilken annan dag som helst, och mina veckor har inte varken start eller slut känns det som, allt bara rullar på i ett. Jag kan inte förstå att jag varit här i Gran Canaria i sex veckor nu, det har gått så fort, men känns ändå som att jag varit här en evighet. Blir alltid så konstigt det där med tidsuppfattningen. Jag har det i alla fall väldigt bra här, alltså riktigt jätte super bra faktiskt! Jag trivs otroligt bra, tänker inte ens på att dagarna går och det är lätt att jag glömmer bort att höra av mig till de där hemma i Sverige, tiden räcker inte till för att både leva livet här och det där hemma. Inte med mitt schema, jag har alltid något för mig, vare sig det är på jobbet eller fritiden. Men jag älskar det! Märker hur mitt tålamod blivit ännu kortare, blir uttråkad jättesnabbt när det inte händer något för nu är jag så van att det är fullt upp varje minut.

Grejen med måndagar dock är att jag alltid är jättetrött eftersom vi dagen innan, alltså söndag, haft veckans intnsivaste och jobbigaste dag på jobbet. På söndagar jobbar vi i Bamse nämligen 12 timmar i sträck, och det är 12 intensiva timmar där det alltid är något som händer. Vi har en kort lunch där vi hinner äta men inte mycket mer än så. Sedan har vi även en kort paus på eftermiddagen då vi brukar hinna köpa något litet att äta, men det är för tidigt för middag så har aldrig tid till att äta riktigt bra med mat på söndagar för resten av tiden är det smockat med aktiviteter. Och igår speciellt hade vi så många barn att man var helt slut i både huvud och kropp när dagen till slut var över. Men jag gick ändå hem med ett leende på läpparna, och det tack vare de härliga personerna jag jobbar tillsammans med. Det gör så mycket att vara omgiven av rätt personer. Spelar ingen roll att man har ett jobbpass på 12 timmar att göra när man gör det tillsamman med någon man trivs och har kul med. Jag brukar skratta så mycket att det kommer tårar minst en gång per dag, så kul har jag det när jag jobbar!

Den här veckan har vi också haft helt underbara barn i klubbarna, har varit så mysigt och så roligt! De sätter verkligen guldkanten på jobbet. Det är så kul när föräldrar kommer fram och tackar och berättar hur bra deras barn trivts och hur kul de har haft. Jag känner liksom vadå, det är jag som ska tacka för att ditt barn gör mitt jobb så himla kul, inte tvärtom. Men såklart alltid kul att höra att gästerna är nöjda med vad man gör. Och man kan inte få en bättre start på morgonen än ett: "Hej Bamsefröken!!!" och stor kram när man sätter foten på hotellområdet på morgonen.

Att få ha såhär kul på sitt jobb, vara omgiven av så underbara, fantastiska, likasinnade personer som inte bara är ens arbetskamrater utan även ens bästa vänner på fritiden, att bo och jobba på ett ställe där folk betalar dyra pengar för att få spendera sin semester på, att hela tiden vara uppskattat, att få hjälpa och sätta leenden på andra människor, att få leka, skratta, skoja, busa och känna sig som ett barn igen som jobb, det är nog att ha det bästa jobbet man kan ha. Och det har jag.
Lek eller jobb? Ibland är det svårt att skilja på de två

lördag, maj 23, 2015

#WORSTBLOGGEREVER

Det här skrev jaqg i onsdags men pga strul med uppladdning av foton blev det aldrig publicerat. Bättre sent än aldrig!

Nu var det alldeles för längesedan jag bloggade sist, men det har varit galet mycket att göra sedan sist jag skrev. Både mycket jobb och mycket på fritiden. Dagarna går förbi så snabbt och jag försöker utnyttja varje minut av dem. Det har varit mycket på jobbet senaste tiden, jobbat över och ett par extra sena kvällar på grund av olika anledningar. Igår fick jag hoppa in och hjälpa till på sporten med att hålla i fotbollen på eftermiddagen efter jag egentligen slutat jobba. Det var riktigt kul, skulle absolut kunna tänka mig att jobba med sporten faktiskt, men jag älskar att jobba i Bamse också! Man börjar verkligen komma in i allting nu och man känner sig säkrare och säkrare. I Bamseklubben har vi det så himla bra! Jag älskar att vara där med alla barn och leka och ha det skoj. Frida och Merete som jag jobbar med där är underbara personer och vi har så mycket kul  tillsammans. Om några veckor får vi äntligen vår nya kollega så vi blir en fullständig grupp på fyra ledare, det ska bli skönt och spännande med någon ny i teamet.

Förra veckan hade vi Calima här på ön, vilket är när det kommer vindar med sand ända från Sahara öknen som lägger sig som en hinna i luften, det blir alldeles disigt och värmen från solen släpps in men kommer inte ut igen, så det blir som en bastu. Vi hade som mest nästan 50 grader varmt, helt galet! Det var inte kul utan jättejobbigt, dag som natt. Men vi påbörjade en tradition med att bada i poolen varje kväll när alla slutat jobbet, det var höjdpunkten på dagen!

Mina lediga dagar och kvällar har jag utnyttjat till 110%. Det blev som sagt mycket kvällsbadande och filmtittande tillsammans (kvällströtta jag har dock spenderat mer tid sovandes än filmtittande tror jag, men alltid mysigt att vara tillsammans på kvällen ändå). Har även hunnit med allt ifrån shopping till mysigqa middagar. JAg är dålig på att höra av mig till alla hemma, men det borde väl alla vara van vid eftersom det var likadant när jag bodde i USA. Träning har också bortprioriteras och det börjar kännas i kroppen, speciellt med tanke på hur mycket och vad man äter på bufféerna här, alla efterrätter och annat gotta som slinker ner. Lite festande blir det också, en gång i veckan i alla fall och då har det blivit ganska rejält med alkohol och sena nätter (eller tidiga mornar beroende på hur man ser på saken).

Har även hunnit med en roadtrip runt hela ön, så så såååå vackert!! Jag tycker om Gran Canaria jättemycket. Vi har också hunnit med en kick-off med alla som jobbar för TUI på hela ön, temat var Copacabana och det var en jätterolig kväll. Det har inte blivit så mycket solande faktiskt, är inte så brun som man kan tro efter att ha bott utomlands i över en månad nu. Solning är liksom inget jag prioriterar utan gör hellre annat skoj, och jag blir så uttråkad av att bara ligga still så länge.
Jag orkar inte skriva om allt jag gjort sedan sist, kortfattat så har jag hunnit med mycket, jag har inte så mycket tid över till att sitta här och skriva tyvärr, men jag fortsätter försöka skriva några rader ibland när jag har ett par minuter över. Idag t.ex. är jag ledig. Vi var ut och festade igår ett gäng och kom inte hem förrön kl 6 imorse. Fick ett par timmars sömn men sover så dålig när jag druckit så förmiddagen spenderades med poolhäng och sedan åkte vi som jobbar i Bamseklubben och de som jobbar i showteamet (vi är alla lediga onsdagar) till ett vattenland och gick loss bland rutschkanerna, det var riktigt kul! Nu är jag dödstrött men ska snart pallra mig upp ur sängen igen för att klä på mig och sedan mötas igen för middag. Sushi står på menyn på ett jättefint ställe där jag hoppas på att få se i alla fall en liten bit av solnedgången.

Jag har lite bilder att bjuda på från de gågna dagarna, så enjoy!