GOOD NEWS FROM CULTURAL CARE AU PAIR

Äntligen har jag fått ett mail som bekräftar matchningen med min värdfamilj! Det har tagit lång tid eftersom min värdfamilj var på skidsemester förra veckan och kom hem nu i helgen. Men nu är det verkligen bestämt och bekräftat, vilket känns helt otroligt, underbart, spännande men ändå fortfarande lite overkligt även fast jag har börjat vänja mig lite vid tanken. Just nu sitter jag och läser au pair-bloggar och längtar tills det är jag som sitter på andra sidan jorden och skriver om mina äventyr och alla hyss som värdbarnen hittar på!

SEATTLE OCH VÄRDFAMILJEN

Har haft två dagar på mig att vänja mig vid tanken men det känns fortfarande overkligt. Antar att det kommer kännas så ett tag tills alla förberedelser drar igång.

Hursom, jag tänkte berätta lite mer om min värdfamilj till att börja med. Den består av en mamma och pappa och deras två döttrar som är 4 och 6 år gamla när jag kommer dit. De bor alltså i Seattle som är den största staden i delstaten Washington (inte USAs huvudstad Washongton D.C alltså). Washington är delstaten som ligger i det vänstra översta hörnet av USA, alltså på västkusten på gränsen till Kanada. I staden Seattle bor ca 600 000 invånare, men räknar man med området runtomkring så bor det över 3 000 000 personer där. Seattle är känt för att vara "the city of rain" men som jag har uppfattat det så är det väldigt överdrivet och jämfört med klimatet i Sverige så är det mycket mildare där. Andra saker som Seattle är känd för är invånarnas höga intag av kaffe och det var i Seattle som världens första Starbucks öppnades. Flera stora företag har sina huvudkontor i Seattle som till exempel Microsoft (Bill Gates föddes i Seattle) och Amazon.com. Greys Anatomy, som förövrigt är en av mina favoritserier, utspelar sig i Seattle och Space Needle som man ofta kan se där är Seattles mest kända landmärke. Som fotbollsspelar måste jag även tillägga att Seattle har ett eget fotbollslag som är med i den amerikanska proffsfotbollsligan: Seattle Sounders. USAs damlandslags målvakt Hope Solo skrev på för Sounders bara för ett par veckor sedan, häftigt!! Till alla er Twilight-fans: Forks ligger bara ca tre timmar från Seattle, så dit lär jag åka någon gång under året!

Min värdfamilj bor i ett område som verkar vara helt perfekt! Nära till downtown men också till naturen, vilket jag gillar skarpt! Familjen är väldigt aktiv, så det passar mig perfekt eftersom jag också är det. Och jag har märkt att vi delar många åsikter och har lika värderingar, det känns som "the perfect match"! Pappan kommer från Sverige och barnen är tvåspråkiga så jag kommer att prata svenska med dom. Det kändes lite tråkigt när jag först hörde det, men ju mer jag har tänkt på det desto bättre känns det. Det kommer vara så mycket annat som är nytt så det kommer kännas tryggt att ändå ha det svenska språket kvar, för engelska kommer jag att få prata så jag blir nöjd ändå. Det är också en religiös familj, judendomen, vilket känns jättespännande att få uppleva deras traditioner! De följer också en lite mer vegetarisk kost, så det kommer bli spännande att få prova ny mat också, och jag var orolig att alla familjer i Amerika åt onyttig skräpmat, så det känns jättebra att dom äter nyttigt.

Blev ett långt inlägg men nu vet ni lite mer om Seattle och familjen som jag kommer att bo hos och jobba för det kommande året!

.

<a href="http://www.bloglovin.com/blog/3496947/malin-asplund?claim=ava8xzmehuw">Följ min blogg med Bloglovin</a>

DREAMS ARE COMMING TRUE

Startar upp den här bloggen i samband med att jag idag har tackat ja till en värdfamilj och kommer alltså att flytta till Seattle, Washington i USA till hösten! Här kommer jag att skriva om min resa dit, livet där, tankar, funderingar, äventyr och upplevelser, ja allt som ni här hemma i Sverige vill höra om. Befinner mig för tillfället någonstans mellan dröm och verklighet, då jag inte riktigt förstått än att det här faktiskt händer. Jag har hittat en familj som allt känns så himla rätt med och jag kommer att åka, jag kommer faktiskt att flytta till USA. Måste nypa mig själv i armen och landa innan jag skriver mer här.