Självklart är man trött efter att spenderat en galen helg, med en minimal mängd sömn i ett land där man lagligt får dricka alkohol, när man annars bor i ett med 21-års gräns. Men det är sjukt hur trött och sliten jag kände mig imorse när jag skulle kliva upp!! När jag satt och kollade igenom det preliminära schemat för den här veckan i fredags så såg jag att jag började jobba en halvtimme senare än vanligt idag på måndagsmorgonen (pga att jag ska jobba kväll idag och inte får jobba mer än 10 timmar). Och då tänkte jag att det blir ju perfekt, då kan jag gå till gymmet vid 6 am och köra stenhårt, vilket kommer att behövas efter helgen. Vad tänkte jag då egentligen, att jag skulle komma upp ur sängen kl 6 i morse? Önsketänkande..
Det kändes tungt att kliva upp, men när jag väl gjort det och fick kramar från tjejerna och höra om vilken rolig helg de har haft, firat Hanukka och att A fortfarande inte har tappat sin tand, trots att vi slagit vad om att den skulle vara borta när jag kom hem, ja alla de där vardagssakerna som gör att jag trivs så bra här, då kändes det inte lika tungt längre!
Det är inte likadant att komma hem från en resa här. Hemma i Sverige när man kom hem så kändes det förjävligt att vara tillbaks i vardagslivet igen. Visst, det är tungt att börja "jobba" igen nu när man varit borta och haft det så bra. Men att komma hem nu, och börja jobba, det känns inte lika tungt. Livet här, jobbet jag har nu, det är en resa i sig. Det är ett äventyr som pågår varje dag.
Även fast mitt liv här i Seattle börjar kännas mer och mer som vardag och mer och mer självklart, så är det fortfarande lika fantastisk. Jag blir fortfarande lika tagen av utsikten när jag promenerar förbi Kerry Park. Jag tycker fortfarande att det alltid är lite spännande att ta bussen till något nytt ställe av staden där jag inte varit än, eller bara ner till downtown för att träffa kompisar. Det finns fortfarande så mycket att se och göra här, så många äventyr att uppleva, så mycket roligare vardag än den jag hade hemma i Sverige. Varje dag är kanske inte längre ett äventyr då jag får se en ny del av Queen Anne för att jag kör vilse med bilen påväg till skolan. Men varje dag är fortfarande speciell och jag försöker fortfarande att ta vara på varenda en av dem. För rätt vad det är så är den här resan också över.
måndag, december 10, 2012
söndag, december 09, 2012
BACK HOME IN SEATTLE
Tillbaks på amerikansk mark igen efter en fantastisk helg på kanadensisk! Är så trött man kan bli efter att festat järnet två nätter i rad och klämt in lite turistande i staden däremellan. Jag har haft en otroligt bra helg i alla fall, var längesen jag skrattat såhär mycket. Ett inlägg med bilder och lite text om helgen kommer imorgon, för nu vill jag bara sova!!
fredag, december 07, 2012
A PICTURE IS WORTH 1000 WORDS
Så, jag skrev ett långt inlägg, men jag tänkte såhär att just nu är det nog bäst att låta en bild få tala för sig själv! Här kan ni se mig, Rebecka, Johanna och vår rumskompis Seany från Irland, i vårt rum här på hostelet i VANCOUVER, KANADA! (ok, man ser mest johannas hår och seanys näsborrar, men thats ok)
torsdag, december 06, 2012
TAGGAD INFÖR HELGEN
Sitter och kollar på länkar (från Rebecka, vem annars?) om en chokladbuffé i Vancouver som är rankad som världens bästa chokladställe. Vi är tre chokladälskare så kan nästan garantera att vi kommer sluta där antingen på fredag eller lördag, så sjukt gott det skulle vara!! Fredag, herregud, det är imorgon! Imorgon åker vi till Vancouver, äntligen! Jag är så taggad man kan bli, nästan för taggad för mitt eget bästa.
Idag är jag vanligtvis ledig hela morgonen, men eftersom jag är ledig halva dagen imorgon jobbade jag idag istället. Jag och E åkte ner till Seattle Center för att åka skridskor, slutade med att vi spenderade hur mycket tid som helst vid modelltåget de byggt upp där nu under the Winter Fest istället, det går igenom en hel by som de byggt. Finns hur mycket som helst att kika på där, E var helt trollbunden. Sedan åt vi lite och så var det ett uppträdande från en Middle School från Redmond som vi lyssnade på. En helmysig dag helt enkelt!
Nu är jag off tidigt, i vanliga fall sitter jag och äter någonting nu för att sedan åka på min klass. Men jag hade min sista klass för terminen i tisdags! 30 timmar bort gjorda, 42 kvar. Känns skönt, men tråkigt också för jag tyckte om klassen så mycket. MEN. Därför beslöt jag mig för att ta den igen på vinterterminen! Så i början av januari börjar den igen, och jag gör bort 30 timmar till på 10 veckor. Awesome!
Nu ska jag istället på gymmet och sedan åka ner till downtown med Sarah och göra lite ärenden och ta en kaffe. Ikväll kommer Rebecka hit och sover här, för imorgon går bussen till Vancouver 10.10 på morgonen och jag jobbar 7-9.30 am. Eftersom vi åker så tidigt kommer vi ha ett par timmar i Vancouver imorgon under dagen att gå omkring och spendera där någonstans, äta en riktigt fin och god middag ute, bara njuta av att vara ledig och att vara i ett annat land! Ganska häftigt att bara kunna åka över gränsen på ett par timmar (och helt plötsligt kunna dricka alkohol lagligt igen!!). Jag längtar
Idag är jag vanligtvis ledig hela morgonen, men eftersom jag är ledig halva dagen imorgon jobbade jag idag istället. Jag och E åkte ner till Seattle Center för att åka skridskor, slutade med att vi spenderade hur mycket tid som helst vid modelltåget de byggt upp där nu under the Winter Fest istället, det går igenom en hel by som de byggt. Finns hur mycket som helst att kika på där, E var helt trollbunden. Sedan åt vi lite och så var det ett uppträdande från en Middle School från Redmond som vi lyssnade på. En helmysig dag helt enkelt!
Nu är jag off tidigt, i vanliga fall sitter jag och äter någonting nu för att sedan åka på min klass. Men jag hade min sista klass för terminen i tisdags! 30 timmar bort gjorda, 42 kvar. Känns skönt, men tråkigt också för jag tyckte om klassen så mycket. MEN. Därför beslöt jag mig för att ta den igen på vinterterminen! Så i början av januari börjar den igen, och jag gör bort 30 timmar till på 10 veckor. Awesome!
Nu ska jag istället på gymmet och sedan åka ner till downtown med Sarah och göra lite ärenden och ta en kaffe. Ikväll kommer Rebecka hit och sover här, för imorgon går bussen till Vancouver 10.10 på morgonen och jag jobbar 7-9.30 am. Eftersom vi åker så tidigt kommer vi ha ett par timmar i Vancouver imorgon under dagen att gå omkring och spendera där någonstans, äta en riktigt fin och god middag ute, bara njuta av att vara ledig och att vara i ett annat land! Ganska häftigt att bara kunna åka över gränsen på ett par timmar (och helt plötsligt kunna dricka alkohol lagligt igen!!). Jag längtar
onsdag, december 05, 2012
MY 100th DAY IN THE US
Idag har jag gjort min 100de dag här i USA. Helt otroligt, mer än en fjärdedel av året har gått. Det känns som att jag nyss kom hit, samtidigt som det liv jag hade i Sverige känns som att det var flera flera år sedan jag levde. Jag känner mig fortfarande som "ny" här, men nu är det jag som är den som hittar till ställena downtown och visar runt andra "nya".
Det har hänt så mycket, jag har varit med om så många saker sedan jag kom hit. 100 dagar. Är det möjligt att bli en helt annat person på 100 dagar? Är det möjligt att växa och mogna så mycket som jag känner att jag gjort, på bara 100 dagar? Är det verkligen bara 100 dagar sedan jag åkte? Har det redan gått 100 dagar? Okej, jag ska sluta fundera så mycket, snart är jag i klass med Rebeckas tankar om tiden här och lär mig utantill hur många dagar jag har kvar och hur länge det är till halva mitt år gått (hon är extrem när det kommer till att ha koll på hur länge, eller rättare sagt kort tid, hon har kvar här, hehe).
Jag vet att jag skrev när jag varit här i en månad att jag inte visste om det kändes som en lång eller kort tid, jag skrev att det kändes som långa dagar men korta veckor. Jag känner likadant fortfarande, när jag ser på dagarna, allt jag gjort, då känns det som att jag varit här en evighet. Men ser jag tillbaka på all tid och hur fort det gått, då känns det fortfarande som att jag nyss kom hit.
Det har hänt så mycket, jag har varit med om så många saker sedan jag kom hit. 100 dagar. Är det möjligt att bli en helt annat person på 100 dagar? Är det möjligt att växa och mogna så mycket som jag känner att jag gjort, på bara 100 dagar? Är det verkligen bara 100 dagar sedan jag åkte? Har det redan gått 100 dagar? Okej, jag ska sluta fundera så mycket, snart är jag i klass med Rebeckas tankar om tiden här och lär mig utantill hur många dagar jag har kvar och hur länge det är till halva mitt år gått (hon är extrem när det kommer till att ha koll på hur länge, eller rättare sagt kort tid, hon har kvar här, hehe).
Jag vet att jag skrev när jag varit här i en månad att jag inte visste om det kändes som en lång eller kort tid, jag skrev att det kändes som långa dagar men korta veckor. Jag känner likadant fortfarande, när jag ser på dagarna, allt jag gjort, då känns det som att jag varit här en evighet. Men ser jag tillbaka på all tid och hur fort det gått, då känns det fortfarande som att jag nyss kom hit.
måndag, december 03, 2012
TIME FLIES WHEN YOU HAVE FUN
Tiden går fort när man har kul, inte konstigt att den här dagen bara försvann då! Efter jag hämtat E hade vi lunch och sedan åkte vi och köpte lite ingredienser för pepparkaksbak!! Vi gjorde degen idag så imorgon ska vi skära ut pepparkakshus som vi ritat mallar till och på onsdag ska de sättas ihop och dekoreras. Är så kul att få dela en av mina starkaste (och bästa) jultraditioner med mina värdbarn. Har så väldigt många fina minnen från varje jul då vi alltid åkt till mormor, jag, mamma och Moa och även min kusiner Felix och Linus och moster Ingela (och så kommer alltid morfar och pappa och Fredrik på eftermiddagen/kvällen och så äter vi middag tillsammans). Väl där har vi när vi var yngre gjort mest julpyssel av alla olika slag, men när vi blivit äldre har vi övergått till att bara göra pepparkakshus (kommer ihåg att vi till och med stöpt ljus något år!). Det kan omöjligt kännas som jul för mig om jag inte får göra pepparkakshus och lyssna på julmusik hos mormor, så det är tråkigt att inte få göra det i år. Men känns bra att få göra det tillsammans med mina värdbarn istället. Och har faktiskt lite planer på att övertala min kära familj att vi ska göra ett pepparkakshus på julafton när de kommer, bara för att, hehe!
I alla fall så lagade jag mat sedan, piroger och gjorde klart en soppa, som vi sedan tog med oss ner till Seattle Center hela familjen där vi åkte skridskor på is-rinken de har där nu i december och början av januari. Det var verkligen jättekul och så mysigt, åka skridskor tillsammans och äta soppa där nere. Ett sånt härligt ögonblick av lycka, gemenskap, livsglädje. Jag älskar min värdfamilj. Och jag är inte den som säger sånt lätt, slänger iväg ett "jag älskar dig" till vem som helst. När jag säger det så menar jag det verkligen.
Och det gör jag nu. Jag är så obeskrivligt glad att jag har hamnat i den här fantastiska familjen, att jag får vara en del av familjen. För det är jag verkligen, jag känner mig som hemma här, som en del av familjen. Jag hade aldrig kunnat tänka mig en bättre värdfamilj.
I alla fall så lagade jag mat sedan, piroger och gjorde klart en soppa, som vi sedan tog med oss ner till Seattle Center hela familjen där vi åkte skridskor på is-rinken de har där nu i december och början av januari. Det var verkligen jättekul och så mysigt, åka skridskor tillsammans och äta soppa där nere. Ett sånt härligt ögonblick av lycka, gemenskap, livsglädje. Jag älskar min värdfamilj. Och jag är inte den som säger sånt lätt, slänger iväg ett "jag älskar dig" till vem som helst. När jag säger det så menar jag det verkligen.
Och det gör jag nu. Jag är så obeskrivligt glad att jag har hamnat i den här fantastiska familjen, att jag får vara en del av familjen. För det är jag verkligen, jag känner mig som hemma här, som en del av familjen. Jag hade aldrig kunnat tänka mig en bättre värdfamilj.
Min kusin Linus, jag och Moa för ett par år sedan
NEW HEADER
En ny vecka, nya tag och jag är så sjukt taggad på allt just nu!! Har så mycket spännande och kul som händer de kommande dagarna och veckorna. Har spenderat största delen av min lediga tid idag med att göra en ny header här på bloggen, bara för att jag kände mig så inspirerad! Är inte helt nöjd, men den får duga ett tag. Dagens tidiga morgonpass på gymmet gick sjukt bra, hade velat hunnit med ett till pass nu men istället ska jag planera något kul att göra med E när hon kommer hem och ikväll ska vi fixa middag att ta med oss ner till Seattle Center där vi ska vara hela familjen och åka skridskor, ska bli så kul!! Mycket kul som händer just nu som sagt, woop woop!
söndag, december 02, 2012
(NO) CHRISTMAS FEELINGS
Det är första advent för er hemma i Sverige nu. December har börjat, julstämning, snö. Det är tungt att se alla era bilder på Facebook och höra hur härlig julstämning ni har hemma. Här i USA började visserligen folket med att julpynta deras hus så fort de tagit ner Halloween-pyntet, alla träd längs Queen Anne Avenue och nere i downtown är pyntade med jullysen, vi har den största julgranen jag någonsin sett downtown tillsammans med en karusell och alla affärer har julpynt, och ja det är väldigt mycket och väldigt stort, väldigt amerikansk alltså.
Men jag känner ingen julkänsla, ingen alls. När jag tänker hem på hur ni måste ha det hemma, med all snö, allt julbak, framför allt all gemenskapen med vänner och familj, då tänker jag på hur jag brukar känna varje år. Julstämningen. Och jag saknar den.
Jag trodde inte att jag skulle bry mig så mycket, att det inte skulle göra något att inte fira jul hemma. Att jag inte skulle känna mig påverkad, inte känna någon saknad. Jag var faktiskt glad över att slippa snön och kylan för en vinter. Och det är jag, idag insåg jag att det skiljer ca 25 grader på hur kallt ni har det hemma och hur "varmt" vi har det här.
Men sedan så har vi då regnet. För mig känns det helt overkligt att det är december nu, vädret här är fortfarande som en svensk höst, som det var hemma hos er för flera månader sedan. Och det är såhär det kommer vara resten av vintern. Det känns okej än så länge, lite tungt för jag är avundsjuk på julstämningen snön ger er där hemma som jag inte alls kommer att uppleva här, men ändå okej.
En stor anledning till att jag har 0 julkänsla tror jag beror på att vi inte ens kommer att fira jul, eftersom min värdfamilj är judar. Det ska bli spännande och intressant att fira Hanukka istället, men jag kan inte låta bli att sakna julpyntet, att ha en julgran och pynta den, julbelysning, ja allt sånt. Jag tror att alla au pairer längtar hem och saknar alla där hemma lite extra mycket ju mer julen närmar sig. Men som Rebecka sa idag, högtiderna här är så spännande, det är kul och intressant att få fira med sin värdfamilj på det amerikanska sättet. Att få vara med om en riktig amerikansk jul tror jag hjälper mycket med att inte sakna den svenska vanliga som man firat varje år i hela sitt liv lika mycket.
Men då är ju grejen just det, att jag kommer inte att fira en amerikansk jul. Jag kommer inte att fira någonting kring jul. Tanken på det nu, att jag skulle ha haft en helt vanlig dag, utan en endaste lite julsak på julafton får mig att inse att jag faktiskt skulle ha saknat julen. Det skulle nog inte varit lika lätt som jag trodde att det skulle vara.
Men, nu behöver jag inte känna så. I alla fall inte lika mycket. För jag kommer att fira en slags jul här i Seattle, en svensk/amerikansk, en annorlunda jul, med min svenska familj. Jag är så otroligt glad att vi bestämde att de skulle hälsa på över julen och inte i april som vi först tänkte. Det känns så himla bra att veta att de kommer att vara här, vi kommer att vara tillsammans på julafton, äta köttbullar och potatis, julgodis och pepparkakor, öppna julklappar. Vara tillsammans. Och det är ju vad julen is all about, åtminstone för mig.
Men jag känner ingen julkänsla, ingen alls. När jag tänker hem på hur ni måste ha det hemma, med all snö, allt julbak, framför allt all gemenskapen med vänner och familj, då tänker jag på hur jag brukar känna varje år. Julstämningen. Och jag saknar den.
Jag trodde inte att jag skulle bry mig så mycket, att det inte skulle göra något att inte fira jul hemma. Att jag inte skulle känna mig påverkad, inte känna någon saknad. Jag var faktiskt glad över att slippa snön och kylan för en vinter. Och det är jag, idag insåg jag att det skiljer ca 25 grader på hur kallt ni har det hemma och hur "varmt" vi har det här.
Men sedan så har vi då regnet. För mig känns det helt overkligt att det är december nu, vädret här är fortfarande som en svensk höst, som det var hemma hos er för flera månader sedan. Och det är såhär det kommer vara resten av vintern. Det känns okej än så länge, lite tungt för jag är avundsjuk på julstämningen snön ger er där hemma som jag inte alls kommer att uppleva här, men ändå okej.
En stor anledning till att jag har 0 julkänsla tror jag beror på att vi inte ens kommer att fira jul, eftersom min värdfamilj är judar. Det ska bli spännande och intressant att fira Hanukka istället, men jag kan inte låta bli att sakna julpyntet, att ha en julgran och pynta den, julbelysning, ja allt sånt. Jag tror att alla au pairer längtar hem och saknar alla där hemma lite extra mycket ju mer julen närmar sig. Men som Rebecka sa idag, högtiderna här är så spännande, det är kul och intressant att få fira med sin värdfamilj på det amerikanska sättet. Att få vara med om en riktig amerikansk jul tror jag hjälper mycket med att inte sakna den svenska vanliga som man firat varje år i hela sitt liv lika mycket.
Men då är ju grejen just det, att jag kommer inte att fira en amerikansk jul. Jag kommer inte att fira någonting kring jul. Tanken på det nu, att jag skulle ha haft en helt vanlig dag, utan en endaste lite julsak på julafton får mig att inse att jag faktiskt skulle ha saknat julen. Det skulle nog inte varit lika lätt som jag trodde att det skulle vara.
Men, nu behöver jag inte känna så. I alla fall inte lika mycket. För jag kommer att fira en slags jul här i Seattle, en svensk/amerikansk, en annorlunda jul, med min svenska familj. Jag är så otroligt glad att vi bestämde att de skulle hälsa på över julen och inte i april som vi först tänkte. Det känns så himla bra att veta att de kommer att vara här, vi kommer att vara tillsammans på julafton, äta köttbullar och potatis, julgodis och pepparkakor, öppna julklappar. Vara tillsammans. Och det är ju vad julen is all about, åtminstone för mig.
Försöker i alla fall att få lite julstämning, tomteluvan är på och julkalendern uppsatt på väggen (perfekt sätt att få mig upp ur sängen på morgnarna har jag tänkt, och perfekt nedräkning tills min familj kommer och hälsar på eftersom de kommer den 24e!!!)
SUNDAY AGAIN
Jag kan inte förstå att det redan är söndag igen, kändes som jag nyss satt här en söndagkvälls och skrev, men det var en hel vecka sedan. En vecka har gått som varit full av saker att göra, speciellt mycket träning, vilket har varit jätteskönt! Hoppas jag bara orkar hålla igång det.
Helgen har varit lugn, i fredags jobbade jag, hade specialtime med A efter hennes skola. Vi åkte till akvariet och hade en jättebra specialtime tillsammans där. Det var lite annorlunda att gå runt där med henne än med E. E är så liten så hon tycker inte det är så intressant, mest häftigt och tröttnar snabbt. Men A är verkligen intresserad och kan kolla på samma fisk jättelänge och prata om den osv, det var jättekul, kollade jättemycket på avdelningen om späckhuggarna i Puget Sound, såg en hel film om dem.
På kvällen åt jag middag ute med Johanna, sen gick vi runt lite på QA, tog en glass och så gick vi på bio och såg The Life of Pi i 3D, som var jättebra! Vi har en Siff Bio här på Lower Queen Anne, så det var nära och behändigt, och dom visar lite annorlunda filmer och inte de nya som visas på "normala" biografer.
På fredagen under dagen planerade jag förresten lite inför jul med mamma! Vi hade först tänkt åka över till Vancouver ett par dagar men nu ser det ut att bli en roadtrip till Forks, La Push, kusten och runt Olympic Peninsula, Port Angeles och Olympia istället. Är så sjuuukt taggad, ska bli så kul att äntligen få träffa dom igen!!!
I lördags var det Es födelsedagskalas för henne kompisar, på Bouldering Project som är ett klättergym! Ett rum med massa klätterväggar och golvet är en stor mjuk matta. Det var väldigt kul och uppskattat av barnen som fick klättra hur mycket de ville. Jag blev själv sugen så tror jag ska åka tillbaks dit nån dag och klättra lite med E kanske!
Sedan kom Maja på kvällen, vi satt på Starbucks ett tag, myste och pratade och sedan hyrde vi två filmer och hade ännu mera mys. Fire with Fire var jättebra, men sedan såg vi the Unknown som var verkligen hur dålig som helst, haha.. Fattade ingenting och den var inte läskig heller, bara konstig.
I morse mötte vi upp Rebecka och Johanna och så hade vi frukost på 5spot, vilket var aaasgott och så värt den långa tiden vi fick vänta på att få ett bord! Jag åt pannkakor med sirap och smör och så bacon på sidan om. Riktig jävla amerikansk frukost. Vi åkte ner till downtown sedan, gick runt lite och åkte till Capitol Hill för att gå på ett chokladcafé. Sedan sa vi hej då och nu sitter jag här vid datorn och ska snart börja jobba!
Helgen har varit lugn, i fredags jobbade jag, hade specialtime med A efter hennes skola. Vi åkte till akvariet och hade en jättebra specialtime tillsammans där. Det var lite annorlunda att gå runt där med henne än med E. E är så liten så hon tycker inte det är så intressant, mest häftigt och tröttnar snabbt. Men A är verkligen intresserad och kan kolla på samma fisk jättelänge och prata om den osv, det var jättekul, kollade jättemycket på avdelningen om späckhuggarna i Puget Sound, såg en hel film om dem.
På kvällen åt jag middag ute med Johanna, sen gick vi runt lite på QA, tog en glass och så gick vi på bio och såg The Life of Pi i 3D, som var jättebra! Vi har en Siff Bio här på Lower Queen Anne, så det var nära och behändigt, och dom visar lite annorlunda filmer och inte de nya som visas på "normala" biografer.
På fredagen under dagen planerade jag förresten lite inför jul med mamma! Vi hade först tänkt åka över till Vancouver ett par dagar men nu ser det ut att bli en roadtrip till Forks, La Push, kusten och runt Olympic Peninsula, Port Angeles och Olympia istället. Är så sjuuukt taggad, ska bli så kul att äntligen få träffa dom igen!!!
I lördags var det Es födelsedagskalas för henne kompisar, på Bouldering Project som är ett klättergym! Ett rum med massa klätterväggar och golvet är en stor mjuk matta. Det var väldigt kul och uppskattat av barnen som fick klättra hur mycket de ville. Jag blev själv sugen så tror jag ska åka tillbaks dit nån dag och klättra lite med E kanske!
Sedan kom Maja på kvällen, vi satt på Starbucks ett tag, myste och pratade och sedan hyrde vi två filmer och hade ännu mera mys. Fire with Fire var jättebra, men sedan såg vi the Unknown som var verkligen hur dålig som helst, haha.. Fattade ingenting och den var inte läskig heller, bara konstig.
I morse mötte vi upp Rebecka och Johanna och så hade vi frukost på 5spot, vilket var aaasgott och så värt den långa tiden vi fick vänta på att få ett bord! Jag åt pannkakor med sirap och smör och så bacon på sidan om. Riktig jävla amerikansk frukost. Vi åkte ner till downtown sedan, gick runt lite och åkte till Capitol Hill för att gå på ett chokladcafé. Sedan sa vi hej då och nu sitter jag här vid datorn och ska snart börja jobba!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)

