STILL CELEBRATING

Nu har jag nog fått fira min tjugoförsta födelsedag på alla möjliga sätt som jag skulle kunnat! Förra helgen var jag ju i Vegas och firade med Sarah. Båda mina bankkonto fick även en liten större siffra, mitt amerikanska från min fina värdfamilj och mitt svenska från min lika fina biologiska familj, som jag funderar på om jag ska köpa mig en eller två fina presenter för, eller spara inför resemånaden. På måndagen fick jag paket från Sverige från min familj och mormor och morfar med massa svenskt godis och läsning (ätit upp alldeles för mycket redan!). Igår firade jag med mina vänner här i Seattle, vi åt middag, fick den pinsamma obligatoriska äran att bli sjungen åt av servitörerna och mina vänner, en liten efterätt med ett ljus på och ett tomatansikte. Jag fick även ett fint paket, presentkort på Victoria's Secret, av bästa Torun, Abbe och Ellen. Och under dagen hade jag fått ett stort paket proppfullt med massa NYTTIGA godsaker "Malin's Healthy Box" av bästa Sanna, Lotta och Sarah. Kände mig som ett barn när jag gick igenom lådan med alla dessa fantastiskt spännande saker som vi alla fyra spenderar minst ett samtal i veckan om att prata om. Kikar fortfarande ner i den ibland för att upptäcka lite mer, så roligt och perfekt! Igår kväll firades det även med att gå ut på en bar efter middagen med Abbe, Ellen och Nathalie, mina gamla vänner hehe. Vi hamnade på en lite annorlunda bar med en lounge på övervåningen och dansgolv med bar och dj på nedervåningen. Var lite skeptisk först men det blev en så himla rolig kväll och jag längtar till nästa gång vi gör om det! Och sist men inte minst har jag ikväll firat min födelsedag med att gå ut och äta middag med min värdfamilj. Sen kan jag ju inte heller glömma alla gratualtioner jag mottagit på skype, facebook och andra sociala medier under och dagarna efter min födelsedag. Jag blir ännu en gång påmind och glad av hur många fina personer jag är omgiven av. Tack ska ni ha!

LIFE'S NOT SO BAD AFTER ALL

Jag har haft en lite jobbig period nu senaste månaden. Jag var sjuk, fick göra en oral operation och massa räkningar och skit i samband med det, många av mina vänner har avslutat sitt au pair-år och åkt härifrån, jag har hemlängtan, har det lite tufft med lilla E (som jag insett inte alls är så liten längre, vilket verkligen märkts på senare tiden. Kommer ihåg när jag kom hit så brukade jag kunna få gå och bära omkring på henne, visst hon blrjade bli för stor redan då men hon ville hela tiden bli omkringburen och gosa) som har ett väldigt tufft temperament för tillfället, det har hänt saker hemma i Sverige som jag önskar att jag kunde vara hemma och hjälpa till med och det har bara varit massa saker som tillsammans påverkat mig negativt och jag har känt mig lite nere. Det är lite nytt för mig då jag naturligt är väldigt glad och positiv av mig och jag har aldrig känt nån hemlängtan eller nedstämdhet sedan jag kom hit för ett och ett halv år sedan. Men jag har bara gått och väntat på det, någon gång måste det ju komma liksom, och nu har det gjort det.

Nu har jag dock bara 83 dagar kvar innan min au pair-tid är över, för alltid. Jag har börjat boka boende på min resemånad och det börjar faktiskt verkligen att närma sig. Därför har jag senaste veckan börjat försöka få mig själv att inse det och fokusera på att ta till vara på tiden som jag har kvar här, ha kul och vara glad. Se tillbaka på den där tjejen som precis kommit hit och var i chock över hur jäkla underbart livet här är, hru mycket saker det finns att göra och så mycket härliga personer. Tjejen som var upptagen med galna äventyr varenda ledig minut och kunde komma hem mitt i natten, bara för att hon inte ville säga hej då till sina vänner. Mitt första halvår här var ganska galet och jag hade fullt upp med massvis av saker hela tiden. Jag har bestämt mig för att bli lite mer som henne nu sista tiden jag har kvar. Jag har börjat planera in saker att göra de sista veckorna, och de blir bara fler och fler. Ska försöka åka lite mer slalom innan säsongen är slut nu, sedan kommer hikarna dra igång igen. I april ska jag på Rebecca och Fiona som uppträder på en nattklubb här i Seattle och jag ska börja tjata på mina vänner att hitta på mer saker på helgerna.

Igår var det tänkt att vi skulle åka och disco-bowla ett gäng på kvällen. Tyvärr var det redan fullt när vi kom dit, fast vi kom dit ett bra tag i förväg. Istället blev det bio, Need for Speed, vilket var helt ok det med! Mer roliga aktiviteter på helgerna istället för att sitta på Starbucks och uggla hoppas jag på att det blir nu när vi ställt om till sommartid och det blir mörkt lite senare, det är varmare ute och det regnar inte lika ofta. Det är otroligt vad humöret blir bättre när det är bra väder. Igår var det perfekt väder för en springtur, det hade regnat på morgonen men solen kom fram mitt på dagen och vägen var torr. Jag snörde på mig löparskorna, satte på Rebecca & Fiona i lurarna och drog av mitt bästa löparpass för i år! 55 minuter utan stopp, visserligen bara jogg men åh så skönt det känns när man är sådär äckligt slut att man bara vill stanna, lägga sig på marken och spy, men istället biter man ihop, ökar farten i uppförsbacken och springer igenom det hela jäkla vägen hem. Då mår man bra resten av dagen. Förutom knäna som hatar att springa på asfalten här i stan. Saknar mina grusvägar och elljusspår hemma!

Igår kom jag inte i säng förrän 1 på natten, och jag har tränat varje dag den här veckan så jag tänkte att jag skulle sova ut på lördag och skippa träningen. Jag vaknade vid 8 när min värdfamilj hade frukost, försökte somna om men kvart över 9 gick jag upp och åt frukost. Kände mig ändå riktigt pigg så sparkade mig själv i rumpan och gick till gymmet efter frukosten och drog av ett TBT-pass med Sarah. Känns riktigt bra såhär i efterhand när man ligger nyduschad i sängen och ändå inte har några planer på ett bra tag än. Ikväll blir det middag med kompisar och ska fira att jag nu får dricka lagligt här i amerikat med att gå ut efteråt med mina 21-åriga vänner. Life's not so bad after all.

VIDEO

I DID IT! Här är videon!!!

FIRST SWIM OF THE YEAR

Igår orkade jag inte blogga för klockan var halv 10 innan jag slutat jobba och jag gick direkt till sängen då. Jag gjorde inget speciellt, jobbade, skypade, gymmade, jobbade, det vanliga. Passade på att ta en promenad i det vackra vårvädret också.

Idag utnyttjade jag vädret desto mer, tog ett dopp i vattnet! Inte frivilligt dock utan på grund av en utmaning från Lotta, och ni känner ju mig, kan inte säga nej till en bra utmaning. Jag och Tessa tog ett litet gympass för att få upp värmen och modet, sedan kom Simon och filmade när vi hoppade i. Vi stog och velade ett tag, men sedan gjorde vi det bara och så snabbt var det över! Kunde knappt prata före för vi var så nervösa, och inte efter heller för vi var så kalla och chockade. Men då kan man checka av årets första dopp i alla fall!

(Som andra gånger när jag försökt ladda upp filmer så funkar det inte ,vet itne vad jag gör fel, så här kommer några screenshots istället)

MY BED IS CALLING MY NAME

Jag har inte hunnit fixa några bilder än, så därför väntar jag lite med Las Vegas. Jag har haft en fullspäckad dag. Jobbade imorse, sedan gick jag direkt till gymmet och mötte Sarah. Vi försöker alltid att gå dit samtidigt på tisdagar och onsdagar då hon också är ledig, vet dock inte varför för vi tränar aldrig tillsammans. Det är bara kul att ha någon att snacka med när man vilar antar jag, byta lite övningar och tips osv. Eller ok, någon i sin egen ålder att snacka med kanske jag ska säga hehe. Mellan 9.30-12 är de flesta som befinner sig på gymmet i årskullen gubbar. Några i medelåldern också antar jag, men mest äldre. Går man lite senare droppar det in lite yngre och snyggare folk. Men jag går oftast på morgonen då pensionärerna brukar har sina träffar typ. Så de flesta av mina bekanta på gymmet är lite äldre gubbar. Trevligt värre va! Får i alla fall känna mig riktigt stark och glänsa med att lyfta tyngst hehe. (En gubbe kom fram till mig idag och berättade hur otroligt imponerad han var av mina chins och han önskade att han också kunde vara lika stark som mig. Tack och fniss.

Sedan tog vi en promenad i det vackra vårvädret tillsammans innan det var dags att gå till affären och köpa lite ingredienser till kvällens middag, äta lunch, göra tvätt, duscha och sedan hämta E på skolan och vara med henne ett tag innan hennes pappa kom och tog henne till fiol-lektion. Då började jag laga middag och sedan kom alla hem och åt tillsammans, utom A för hon kom hem senare från kören. Min värdföräldrar åkte iväg efter maten och jag och tjejerna har spelat Bamse-spel, exakt samma som jag själv brukade spela hemma hos mormor när jag var liten. Så kul då det var mitt favoritspel och kommer ihåg det så väl! Och bra för tjejerna att få läsa lite svenska. Nu har jag nattat dem och sitter och väntar på att mina värdföräldrar ska komma hem så jag kan få natta mig själv. Är så otroligt trött och slut. Och jag har en renbäddad säng (händer inte ofta alltså!!!) och den ropar på mig. Jag kommer snart, ropar jag tillbaks!

I'M BACK

I regnet och hemmet efter en fantastiskt rolig helg i Las Vegas. För tillfället mår jag inte sådär superbra utan har fått nån släng av magsjuka/ätit nånting dåligt/helt enkelt ätit för mycket och för konstigt. Spenderade halva natten i badrummet.. Mår bättre nu men jag har fortfarande väldigt ont i magen och har inte velat äta något än. Var övertygad om att jag hade fått magsjuka inatt, för jag har bara gått och väntat på att jag ska få det sedan i vintras, men nu är jag inte så säker längre för jag mår så pass mycket bättre så snabbt. Kan ju bara ha varit en snäll variant, eller nånting helt annat, kan man hoppas. Nu ska jag vila, har ändå fått helt ok bra sömn i helgen, men igår natt kom vi inte hem förrän efter 1 och min mage började värka vid 3, var vaken mellan 4-7 och så vaknade jag igen halv 10.. Jag ska vila hela dagen och hoppas jag är helt återställd och kan gå tillbaks till vardagen imorgon, jag vill verkligen inte spendera fler dagar i sängen nu, känns som det var det enda jag gjorde hela förra månaden. Ett inlägg om helgen kommer när jag har lyckats samlat ihop alla bilder, vilket tyvärr inte är så många för som alltid glömmer jag helt enkelt bort att fotografera när jag har kul. Jag vill leva in the moment istället. Alltid lika tråkigt efteråt, men några bilder har vi lyckats ta i alla fall. Och har mycket roligt att berätta om, så stay tuned!

VEGAS BABY

Riktigt dålig, alltså RIKTIGT DÅLIG, bloggning från min sida den här veckan. Jag vet, men jag har gjort andra saker och så har det inte hänt så mycket. Under dagarna har jag skypat varje dag, jag har gymmat varje dag och i tisdags gjorde jag min sista college klass någonsin. Går inte att säga hur skönt det var att gå därifrån med pappret underskrivet på i handen, så skönt!! 144 timmar, CHECK!!!! Igår kväll hängde jag med Madde för sista gången här i Seattle, hon åker på sin resemånad på riktigt på söndag, men då är jag på resande fot så därför fick vi säga hej då igår. Vi åt froyo och jag fick höra allt om hennes resa med Tess i Florida och det gjorde mig så taggad inför helgen! Det var över två månader sedan jag reste nu, börjar få abstinens. Men idag har jag packat och förberett hela dagen för imorgon blir det VEGAS BABY!!! Aldrig hade jag kunnat gissa att jag skulle få fira min 21-årsdag i Las Vegas, av alla ställen i världen, finns det någonstans som hade varit häftigare att fira det? Skulle inte tro det eftersom utanför USA finns det ingen anledning att fira 21. Innanför USA, vart åker man om inte till Vegas!? Jag är så taggad och förväntansfull, om 24 timmar drar vi! Datorn stannar hemma så nästa gång jag skriver är jag ett år äldre och har förhoppningsvis massa skoj att dela med mig av. Tills dess, what happens in Vegas...

EXCEPTION

Detta skrev jag igår på morgonen, men det publicerades aldrig av någon konstig anledning:

Det är så skönt att känna sig utvilad en måndag, men det är inget som brukar hända, men idag gjorde det det, bara för att jag hade en sovmorgon! Börjar inte jobba förrän det är dags att hämta tjejerna på skolan halv 4 idag, vilket lyx! Men så är det när man jobbar lördag kvällar. Enligt reglerna ska en au pair ha en och en halv ledig dag i sträck varje vecka (och en hel helg ledig varje månad). Så när jag jobbar en lördag kväll får jag hela söndagen och halva måndagen off. Något som är väldigt tråkigt (och tragiskt?) är att jag är en av de få au pairer jag känner som faktiskt får min måndag morgon off när jag jobbar en lördag kväll.

Jag tycker det är rent ut sagt förjävligt att när vi pratade om det här i helgen, jag och mina vänner, så kom vi fram till att min värdfamilj är ett undantag när det kommer till det här. Ingen av de jag pratade med om detta i helgen har någonsin fått en måndag morgon ledig när de jobbat en lördag kväll. Min värdfamilj är ett undantag, för att dem följer reglerna. Hör ni hur hemskt det låter!?

Det gör mig så jäkla förbannad, att det är såhär det är i au pair-världen. Jag slutar aldrig förvånas över historier jag får höra om värdfamiljer som utnyttjar sina au pairer och bryter mot regler (jag har såklart även hört historier, och personligen känt, au pairer som varit riktigt dåliga också, brutit mot regler och inte alls varit snäll mot sin värdfamilj. Som allt annat här i världen finns det två sidor). Men just nu är jag bara så jäkla less på det, när personer som ställer upp och gör allt för sin värdfamilj när de inte ens kan följa några enkla regler och ge sin au pair den ledighet hon/han förtjänar. Att jobba 10 timmar om dagen, 45 timmar i vecka och då få en timlön på 28 kronor i timmen, som att det inte är tillräckligt bra måste de utnyttjas ännu mer. Det är bara så fel, och jag blir så ledsen att det ska vara så. Jag kan helt enkelt inte förstå mig på varför sånt här händer, hur svårt kan det var att följa reglerna.

Och återigen blir jag påmind om vilken tur just lilla jag har haft, som har min värdfamilj. Den bästa värdfamiljen i hela världen.

TRUE SUNDAY MORNING

Jag fotografera verkligen aldrig längre, så himla tråkigt jag vet! Men det finns godkända anledningar till det. För det första har jag ingen telefon som jag bara kan hala fram och ta ett foto när jag ser något häftigt eller om barnen gör något gulligt. Jag släpar inte runt på min stora kamera på samma sätt som många har sin iphone, tyvärr. Sedan så har jag ärligt talat inte så många saker att fota på. Hur ofta fotograferar man sin vardag egentligen? Skillnad är det ju om man reser eller gör något speciellt, om man flyttar till ett nytt ställe och upptäcker nya platser och saker hela tiden som jag gjorde när jag först kom hit. Visst, jag får fortfarande en impuls varje gång jag går förbi Kerry Park att jag borde ta upp kameran för att fånga den där vackra utsikten på bild, men jag gör det inte för jag vet att jag har tusen bilder på det redan. Helt legitima anledningar ja, men ändå, så tråkigt!

Jag har för tillfället en äkta söndagsmorgon, vilket innebär att sova tills man själv vaknar (bortsett från att man vaknar så fort man hör fotsteg ovanför sig från köket hehe), gå upp och äta frukost tills man spricker tillsammans med en bra bok, gå tillbaks till sängen och bara ligga och dra sig ett bra tag till innan man till slut klär på sig och gör dig iordning för att träffa sina vänner (jag är just nu fortfarande på den nummer tre, ligger och drar mig i sängen så länge jag bara kan!). Och det bästa med den här söndagsmorgonen är att jag inte behöver känns någon stress att jag måste dra igång dagen för den "tar inte slut" som den brukar göra klockan 5 när jag börjar jobba, utan jag är ledig ikväll för jag jobbade igår kväll.

I fredags hade jag en standard dag med jobb, skype, gym, mat, dusch, tvätt och andra sysslor, gymnastik med tjejerna, off, ner till downtown för att träffa kompisar, hem och sova. Igår valde jag att hoppa över slalom och gick istället till gymmet på morgonen och sedan var jag tvungen att åka till min bank för att få ett nytt bankkort för mitt har inte fungerat på en vecka. Visade sig att de redan hade skickat mig ett nytt, men till fel adress.. Men nu är det fixat så nu kan jag spendera pengar igen, vet inte om det är bra eller dåligt? Sedan umgicks jag med Sanna och Lotta tills det var dags för mig att börja jobba. Min värdpappa firades igår med att de hade hyrt en restaurang på kvällen och bjudit dit alla sina bekanta. Jag var där en stund med tjejerna men fixade en tidig efterrätt åt dem och sedan tog jag hem och nattade dem. Spenderade resten av kvällen i soffan med en film, The Book Thief, rekommenderas. Väldigt berörande film som utspelar sig under Nazityskland och handlar om en flicka som upptäcker böckernas värld. Brukar inte tycka om drama, ser hellre något spännande eller roligt, vill inte se en film som ger mig en klump i magen efteråt som den här. Men den här är verkligen sevärd, fick en att tänka till lite.

Nu ska jag ligga kvar en liten stund till under täcket innan det är dags att masa sig upp och göra sig redo för dagen! Dagens uppdrag är att hitta den perfekta partyskon, behöver en fin sko med klack, inte för hög, inte för smal, skon måste vara bekväm och ska kunna bäras av MIG (som hatar klackar, får ont i fötterna efter en timme i klackskor) en hel natt, faktiskt två hela nätter i rad, för det är vad jag ska göra till helgen. Kan ju fan inte gå runt i Las Vegas i converse, då lär de sparka ut mig därifrån. Jag, Sanna och Lotta ska bara semlor och ikväll vankas det eventuellt hot tub och filmmys hos Sarah. Det kallar jag en bra söndag!

AU PAIR LIFE ON REPEAT

Min säng kändes så otroligt oskön och hård och bucklig och inte alls rolig förra veckan när jag spendera dygnet runt i den. Den här veckan har den känts helt fantastiskt skön. Jag är helt utpumpad på mina krafter varje kväll, men har inte lyckats ta mig ner på mitt rum förrän senare än vad jag hade velat varenda dag denna vecka. Har varit ganska fullt upp dag som kväll. Idag jobbade jag morgonen sedan tog jag en springtur i det härliga vårvädret. Svetten rann och jag ångrade att ajg inte tog shorts på mig (DE NI!!!). Men det var riktigt skönt efteråt. Jag duschade och käkade, sedan hade jag en underbar timme som jag bara slappade i sängen med datorn, ville så gärna stänga ögonlocken, men ne istället träffade jag Sarah. Vi hängde i Kerry Park (då känns det att våren är påväg när man äntligen kan sitta där igen och njuta av vår vackra stad!) tills det var dags för mig att hämta tjejerna. Stannade på skolan och lekte en timme sedan var det dags att gå hem och laga middag. Efter jag städat ihop allting hann vi spela lite spel en halvtimme innan jag började göra iordning dem för säng. Då kom min värdmamma hem och tog över så efter att ha nattat dem promenerade jag bort till Starbucks för ett försenat LCC-möte.

När jag kommer in där på Starbucks och direkt ser en grupp med tjejer i min ålder och min LCC så slår det mig. Visst jag vet att alla de är au pairer, ganska uppenbart, men jag känner inte en enda av dem. Det är säkert 10 stycken, och jag kan inte placera ett enda ansikte, komma på ett enda namn. För ett år sedan kunde jag namnen på nästan alla i min au pair-grupp. Jag hade jättemånga vänner och fick alltid gå en lång runda och krama alla och snacka lite i början av varje au pair-möte. Nu går jag direkt till mina tre vänner som är i min grupp och hänger med dem hela mötet, utan att prata med någon annan. Jag vet att det är såhär och jag vet och förstår varför också. Jag har själv valt att inte ta upp kontakten med nya au pairer. När jag kom hit 2012 ville jag lära känna alla och träffa folk hela tiden. När deras år sedan var över, de åkte hem och nya au pairer ersatte dem, då hade jag varit här så pass länge att jag hade min vardag med mina vänner och jag hade inte energi eller tid att lära känna nya. Eller rättare sagt jag ville inte lägga ner tiden och energin på det, inte igen, inte när jag inte har så lång tid kvar.

Så ja, det är mitt eget val. Men kunde ändå inte låta bli att känna lite sorgsen när jag tänkte tillbaka på den "förra" au pair-gruppen jag hade, det var en så härlig grupp! Men när samtalen sedan drar igång, det är lite kul hur samtalsämnena alltid är desamma när man är ny som au pair. Man har samma tankar, samma funderingar, känslor, problem. Jag kan inte låta bli att sucka lite inombords och tänka been there done that. Visst, jag kan absolut komma med lite goda råd om mina college-erfarenheter, jag kan verkligen förstå att du blir irriterad när dina värdföräldrar gör på det sättet (och försöka få dig att förstå att det enda sättet du kan lösa det problemet är genom att prata med dem) och jag hittar självklart till det stället och kan verkligen rekommendera det resmålet. För jag har som sagt gjort det allt. Och haft konversationer om det efteråt. Och igen. Och en gång till. För det kommer nya au pairer hela tiden, och jag har varit här så länge att jag i en värdfamilj nu är vän med den tredje generationen au pair. När jag kom hit blev jag kompis med den nuvarande au pairen, sedan med den som tog efter och nu med den som tagit efter den.

Så på det sättet känner jag mig ganska klar med au pair-livet och redo att gå vidare till nånting nytt istället för att leva på repeat.