Tisdag 17 april: Vi var ju ledig varenda dag på Carita så vi fick göra vad vi ville vilket såklart resulterade i en splittrad klass. Personligen klevs det upp i tid för att få så mycket soltimmar som möjligt! Morgonen spenderades på playan med njutning på hög nivå! Humöret sjönk dock när solen gick i moln ganska tidigt. Och värre blev det när vi bestämde oss för att ta en tur in till byn Carita i närheten för att se vad det var för ställe och vad det fanns för utbud av affärer och restauranger. Lagom när vi stod och väntade på taxin började det spöregna och klockan var mitt på dan. Vi åkte ändå och upptäckte en sunkig liten by med ett par fiskstånd och en liten mataffär typ. Vi köpte pringles, oreos, snickers och nudlar. På kvällen regnade det som tur var inte och vi bestämde oss för att beachparta lite, inte direkt på det sättet jag hade föreställt mig i mina förväntningar men vi gjorde det bästa av situationen, en äppelskiva i groggen och jag hade skapat mig själv en riktigt lyxig exotisk drink.
Onsdag 18 april: Större delen av klassen åkte till en vulkan-ö i närheten: Krakatau, som de vandrade på och snorklade vid. Själv hade jag ingen lust att vandra på ännu en vulkan utan vi var ett gäng som bara ville snorkla och bestämde oss därför för att hyra en båt och åka till ett korallrev i närheten och snorkla vid, vilken bra grej att göra tänkte vi och var supertaggade. Besvikelsen blev därför stor när vi kom dit och det visade sig att det var ett dött korallrev vi skulle få se. När 2 timmar och 40 minuter återstod av de 3 timmar vi bokat båten var vi less och ville åka hem, vilket tog säkert 15 minuter innan vi lyckades förklara för killarna som körde båten att vi var missnöjda. "Why did you take us to dead corals?" "Huh?" "These are DEAD corals" "Huh?" "No. color. dead. corals." "Yeah, dead" "Why did you take us to dead corals?" "Huh?". Mission impossible: Att få en indones att förstå engelska. Besvikna lyckades vi till slut förklara att vi ville åka hem och där var solen bakom molnen, igen. Det här var första gången på resan som jag kände hemlängtan på grund av flera anledningar.
Torsdag 19 april: Den bästa dagen på Carita Beach, vilket kan bero på att jag inte befann mig i närheten av Carita på hela dagen, haha! Tidigt på morgonen påvörades en 3 timmar lång båttur till en ö (en RIKTIG paradis-ö med kritvit jättefin sand och knalligt turkost vatten som var helt genomskinligt!!!) där vi vandrade genom en regnskog/djungel. Längs vägen såg vi bla vildsvin, spindlar, rådjur, apor. Efter ett par timmars vandrade kom vi tillbaks till stranden och då ÄNTLIGEN fick vi snorkla! Något som jag som sagt hade längtat efter, speciellt efter att ha fått sett döda koraller. Just då var jag extra glad över min kamera som är stöt- och vattentålig. Det var dock inte lika fint korallrev och fina fiskar som det är vid korallrev i Röda Havet som jag har snorklat vid förut, men det är häftigt att bara ligga vid ytan och flyta med och se allt liv och allt som händer vid reven och så är det alldeles knäpptyst under vattnet, love it! Det var en sak som var lite läskig dock, överallt i vattnet var det jättesmå maneter som brändes. Så rätt vad det var så brände det till lite här och var eftersom man simmade in i dem. Men det var inte så farligt ont tills jag fick en manet rakt på läppen! Brände till som bara den, men gick över ganska fort som tur var. Efter snorklingen åkte vi över till en annan ö där det var litet naturreservat och vi fick se bufflar (tror jag det var) på en savann. Det var en snabb visit innan ännu en båtfärd nu till en liten sandplätt ute i vattnet bredvid ett korallrev så det blev ännu lite mer snorkling och även lite letande efter superfina snäckor på ön av vissa. Tyvärr så gick solen i moln och den långa båtturen hem var iskall, blåsig, molnig och regnig. Kvällen började deppig men jag och Moa bestämde oss för att ta en strandpromenad som resulterade i en trevlig kväll på en filt på stranden i indonesiskt sällskap och tillomed en mopedtur in till Carita. Efter lite spårning kom vi till slut i säng!
Fredag 20 april: Ännu en dag med vandring! Den här gången började vi vid boendet och vandrade upp uppför ett berg genom regnskog till ett vattenfall. Det var superfint, precis som man sett på tv. Och precis som man sett på tv hoppade vi ner från vattenfallet, vilken känsla! Det var superhäftigt. Speciellt då jag och Moa bestämde oss för att påbörja vår vandring hem med att hoppa med kläder, skor och allt och sedan jogga ner resten av vägen. Nöjd tjej efter mitt första och enda "träningspass" i Indonesien, hehe. Det blev lite sol och bad och en tupplur på stranden innan det var dags för ännu ett beachparty på kvällen med "femkamp" som spårade. Vi köpte även upp restaurangens alla öl, starkt gjort.
Lördag 21 april: Sista dagen och jag ville bara åka hem. Gjorde allt på Carita en sista gång: Sista solningen, sista doppet, sista naken-utomhus-duschen, sista mie gorengen, sista magnumen, sista oreo-paketet, (sista rodeos-paket, ) sista nattliga strandpromenaden, a ni fattar.
Söndag 22 april och Måndag 23 april: Påbörjan av hemresan! Efter en regning förmiddag på Carita och ett par hejdån till indoneserna åkte vi buss ett par timmar till flygplatsen i Jakarta där vi spenderade flera timmar tills vi på kvällen lyfte, mellanlandade i Singapore, spenderade en natt med film-tittande, illamående och en timmes sömn mot Andreas axel innan vi mellanlandade igen i Istanbul för att sedan påbörja den värsta flygningen i hela mitt liv. Mådde så sjukt dåligt. Trodde först att det var åksjuka för jag blir jämt väldigt åksjuk när jag flyger men efter tre otrevliga toalett-besök och en tom mage senare tror jag snarare det var en släng magsjuka. På svensk mark äntligen var det hemskt jobbigt nog en flera timmars bussresa kvar innan vi äntligen befann oss på Sandö. Har aldrig blivit så lycklig av att åka över Sandö-bron!
Solning på stranden
Lyckliga tjejer
Lite massage på stranden
Carita Beach
Moa och jag
Jag och Tilde
Beachen
Snorkling
Döda koraller..
Solning på Carita Beach
Våran dusch
Vildsvin
Bufflar (?)
LYCKA
Killarna i klassen
.jpg)
Glad chej
Bintang!
Även om denna sista vecka inte var vad jag hade förväntat mig har jag haft det otroligt bra i Indonesien! Jag är fylld av tre veckor med upplevelser och lärdomar rikare. Jag har lärt mig massvis med nya saker, både om Indonesien, mig själv och mina klasskamrater och annat folk i min omgivning. Det har varit en givande resa på många plan och det var värt varenda grej vi har sålt och varenda jobb vi har gjort. Mitt livs häftigaste resa. Hittills.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar