I LOVE INTERVALLS

Att avsluta ett gympass med ett par tabata-intervaller kan vara det bästa och värsta jag vet! Det är så otroligt jobbigt, speciellt efter ett gympass som detta med mycket rumpa och axlar, benen skakade och jag kunde knappt hålla armarna uppe när jag sprang. Man är redan trött och slut efter att lyfta vikter och man har äntligen gjort de sista tunga repetitionerna. Ne, då är man minsann inte klar utan då ska man upp på löpbandet och göra den, enligt mig, jobbigaste varianten av löpning som finns. Men, det är så otroligt skönt när man befinner sig mitt i och känner adrenalinet spruta ut i kroppen, musiken dunkar i öronen och det känns som man har all energi i världen. Och sen mot slutet, den där sista intervallen när man bara vill döööö, då är det inte lika kul. Men när den är över. Asså ah, älskar känslan! Man är helt utpumpad, inte en gnutta energi kvar i hela kroppen. Och det är det som gör de där intervallerna i slutet av träningspasset till det bästa man kan göra. Det hjälper en att få ut den där sista energin så man kan krypa hem sen och känna att man gjort det riktigt jävla bra ifrån sig idag. Så, det är med hatkärlek jag säger att jag älskar intervaller!

Igår var som sagt min 500:ade dag som au pair. Jag räknar inte dagarna längre, men jag såg det här till höger på bloggen hur många dagar jag varit här. Och ja, slutet kryper sakta men säkert närmare. För två veckor sedan kändes det inte alltför hemskt, hade nyss kommit tillbaks från Sverige och började grina mitt på ett café när Sarah frågade om jag hade haft det bra hemma. Då ville jag bara tillbaks och var inte alls så glad att vara tillbaks i Seattle. Två veckor senare och jag har redan panik över att jag snart ska tillbaks till Sverige igen. Men det kommer bli bra. När dagen väl är där kommer jag nog känna mig ganska nöjd och klar, redo att påbörja nästa kapitel i livet.

Men ja, min värdfamilj har börjat leta efter en ny au pair och jag har börjat planera min resemånad lite smått. Var så otroligt sugen på att åka till Alaska en vecka. Jag har väl inte heeelt lagt det på hyllan, men nästan så när jag har insett hur dyrt det kommer bli, och att jag har redan Grand Canyon och Florida i två veckor inplanerat. Så vi får se, känns bra att vara ute i tid i alla fall. Sedan ska man ju börja planera vad man ska göra hemma i Sverige, även fast ajg har en riktigt bra plan så ska den ju sättas i verket också. Och sen har jag två stora resor inom 1,5 år där den första borde börja planeras i god tid också. För att inte tala om att jag ska boka biljett till Las Vegas till veckan, och nu har det äntligen kommit lite snö i bergen så skidresor ska planeras nu också. Herregud, jag har så mycket tankar i mitt huvud just nu, planer som är halvstartade, saker att kolla upp och göra, så det är inte konstigt att jag inte kan somna på kvällarna. Vet inte hur många kvällar jag legat och vridit och vänt på mig i rad nu. Ganska intressant sömnkurva jag har på min FitBit de senaste nätterna.. Orolig sömn! Men än så länge känner jag inte av det under dagarna, får sån energi av träningen!

Igår kväll träffade jag Tess och Lovisa på Starbucks och ikväll blir det återträff med förhoppningsvis ännu fler vänner. Jag fattar inte att imorgon är Lovisas sista dag här. Vad är det, mitt 25e hej då eller nåt sånt. Nackdelen med att förlänga, så många andra åker hem. Men det känns inte så sorgligt längre som det gjorde i början. Vännerna jag har nu vet jag att jag kommer träffa till sommaren, finns liksom inget annat!

Annars är det inte så mycket som händer idag. Tjejerna har gymnastik båda två efter skolan i omgångar, så jag spenderar två timmar på en bänk och tittar på alla dessa fantastiska tjejer och pojkar som gör volter i luften och hjular än åt ena hållet och än åt andra. Det är roligt, men är ganska öm i rumpan efteråt!

Nu kurrar magen så jag ska gå upp och blanda mig en grön smoothie, mums! Det är otroligt hur mina matvanor har ändrats sedan jag flyttade till USA. Eller ok, sedan jag hade varit här ett tag, testat på allt onyttigt amerikanskt som PB&J sandwich och Mac&Cheese och sedan upptäckt allt nyttigt spännande som man kan äta istället. Jag hade aldrig ätit bönor förut, nu äter jag det nästan varje dag. Jag äter nästintill vegetariskt. Jag vet inte hur många nya grönsaker jag testat, upptäckt, börjat älska (green beans och spinach ASSÅ MMMMMMUMS!). Det enda jag kan sakna ibland är en fet fläskfilé (eller flinta stek på sommaren) med en stor klick bea på! Men utbudet av organiskt och grönt är sååååå mycket större och tusen gånger billigare här än i Sverige. Ännu en sak på listan av saker jag kommer att sakna när jag flyttar till Sverige igen.

Kände tydligen för att skriva av mig lite idag, tänk om man kunde känna den inspirationen varje dag!