Jag kunde inte låta bli att känna att fy fan vad tråkigt att åka hem till Seattle och börja jobba igen imorgon nu idag när vi satt i bilen och var på väg hem från San Juan och våran kajak-resa och campning över helgen. Men så fort jag klev innanför ytterdörren kom den där känslan, borta bra men hemma bäst, skönt att vara hemma ändå. Även om det innebär att ännu ett fantastiskt äventyr som man sett fram emot är över, och vardagen tar över igen. Det är ju det som är grejen, när man åker som au pair är det ju först och främst för att jobba, inte resa. Allt resande och allt kul man får göra är en bonus. Åker man däremot och backpackar så har man ju sån frihet, man kan åka och göra vad man vill. Men måste säga att jag verkligen föredrar att jobba, bo i och ha USA som utgångspunkt att resa från, än om jag hade varit hemma i Sverige och jobbat där just nu. Möjligheterna är ju en aning större så att säga. Det är väl därför det inte alltid känns så hemskt att komma hem som det bruakr göra när man kommer hem från en resa i Sverige. Då är man hemma och allt är över. Nu har jag gjort en resa över helgen och kommit hem igen, men äventyret är ändå inte över. Allt man gör här blir som en resa under resan typ, fast den stora resan är inte som en resa utan ens liv. Haha, förstår någon?
Anyway, att det känns ok att komma hem och inte så hemskt som man tror att det ska, är ju bara ännu ett tecken på hur bra jag trivs här. Har haft en sjukt bra helg som jag skriver om när jag har fått alla bilder från mina duktiga vänner som faktiskt knäpper kort! På tal om kort och bloggning, jag vet att jag har blivit en sjukt dålig bloggare. När till och med min mamma säger att det är tur att hon läser mina vänners bloggar s hon vet vad jag har för mig och när Rebecka och Maja som har läst min blogg sedan jag började säger rakt ut att Malin, duh ar blivit riktigt dålig på att blogga, du var mycket bättre förut, ja då vet man att det är sant. Jag var mycket bättre i början, både på att skriva oftare, men också bättre innehåll överhuvudtaget. Antar att det är så det är, det är mer spännande i början, nu är det min vardag jag skriver om, inte min resa till USA. Och speciellt nu när det är sommar och sol, jag vill inte sitta här inne framförs datorn och blogga när jag kan göra massa annat kul. Jag vill inte känna att bloggen ska bli en börda, att ajg msåte skriva. Men samtidigt vill jag skriva, och att det ska vara bra, bättre än vad detvarit på senaste tiden. Så jag ska försöka bättra mig, men inte om jag känner att det inte är värt tiden. Vi får se vad som händer. Men att sluta blogga, det kommer i alla fall inte att hända, no worries där! Nu ska jag släcka lampan för jag är jättetrött, sov inte alls i tältet i natt, och jag börjar jobba klockan 6 imorgon. Förhoppningsvis har jag massa spännande att lägga upp imorgon! Tills dess, god natt Seattle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar