Självklart är man trött efter att spenderat en galen helg, med en minimal mängd sömn i ett land där man lagligt får dricka alkohol, när man annars bor i ett med 21-års gräns. Men det är sjukt hur trött och sliten jag kände mig imorse när jag skulle kliva upp!! När jag satt och kollade igenom det preliminära schemat för den här veckan i fredags så såg jag att jag började jobba en halvtimme senare än vanligt idag på måndagsmorgonen (pga att jag ska jobba kväll idag och inte får jobba mer än 10 timmar). Och då tänkte jag att det blir ju perfekt, då kan jag gå till gymmet vid 6 am och köra stenhårt, vilket kommer att behövas efter helgen. Vad tänkte jag då egentligen, att jag skulle komma upp ur sängen kl 6 i morse? Önsketänkande..
Det kändes tungt att kliva upp, men när jag väl gjort det och fick kramar från tjejerna och höra om vilken rolig helg de har haft, firat Hanukka och att A fortfarande inte har tappat sin tand, trots att vi slagit vad om att den skulle vara borta när jag kom hem, ja alla de där vardagssakerna som gör att jag trivs så bra här, då kändes det inte lika tungt längre!
Det är inte likadant att komma hem från en resa här. Hemma i Sverige när man kom hem så kändes det förjävligt att vara tillbaks i vardagslivet igen. Visst, det är tungt att börja "jobba" igen nu när man varit borta och haft det så bra. Men att komma hem nu, och börja jobba, det känns inte lika tungt. Livet här, jobbet jag har nu, det är en resa i sig. Det är ett äventyr som pågår varje dag.
Även fast mitt liv här i Seattle börjar kännas mer och mer som vardag och mer och mer självklart, så är det fortfarande lika fantastisk. Jag blir fortfarande lika tagen av utsikten när jag promenerar förbi Kerry Park. Jag tycker fortfarande att det alltid är lite spännande att ta bussen till något nytt ställe av staden där jag inte varit än, eller bara ner till downtown för att träffa kompisar. Det finns fortfarande så mycket att se och göra här, så många äventyr att uppleva, så mycket roligare vardag än den jag hade hemma i Sverige. Varje dag är kanske inte längre ett äventyr då jag får se en ny del av Queen Anne för att jag kör vilse med bilen påväg till skolan. Men varje dag är fortfarande speciell och jag försöker fortfarande att ta vara på varenda en av dem. För rätt vad det är så är den här resan också över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar