INTERNET PROBLEM

Vi har problem med Internet så igår när jag skulle skriva det här blogginlägget så kunde jag inte publicera det.. så därför kommer det nu, 12 timmar senare!

Det var inte bara morgonen som var bra idag, visserligen kändes det som att det inte kunde bli en dålig dag med en så bra start, men hade aldrig trott att den skulle bli såhär bra. I skrivandes stund sitter jag fortfarande med tårar i ögonen och hjärtat känns så stort av kärlek att det känns som att det ska explodera (för att citera hur E förklarade hur mycket hon älskade mig idag). 

Varför undrar ni. Jo, för att jag nyss öppnade två paket som kom till mig med posten idag från Sverige och från min bästa Jonna där. Det första paketet var proppfullt med lösgodis (vågade inte mer än kika ner i påsen, rädd för att jag skulle falla för frestelsen och börja äta trots min och Rebeckas tävling, men jag såg en massa svart (= lakrits), bara det säger hur väl hon känner mig!). 

Det andra paketet hade också en massa godis i sig, Marabou, Malaco, turkisk peppar, ååh vad jag bara vill äta just nu!! Ni förstår inte hur mycket självbehärskning det krävs av mig för att inte bara börja trycka i mig just nu (eller mest av allt är det nog vinnarskallen som inte vill tillåta att jag förlorar tävlingen, som den tävlingsmänniska jag är). Jag älskar ju godis!!! 

Och jag älskar min Jonna, för den försenade julklappen var inte slut där. Det bästa av allt var delen då hon skrev att.... HON KOMMER OCH HÄLSAR PÅ MIG!!!! Förmodligen i maj någon gång! Lyckan som jag känner just nu. Det går inte att förklara för er som inte har befunnit sig i samma sits som mig. 

Att flytta hemifrån för första gången, och inte bara några timmar bort med bil, utan till ett helt annat land på andra sidan av Atlanten, att skiljas från familj och vänner. Jag trodde aldrig man kunde bli såhär glad bara av att få läsa ett "jag ska hälsa på dig". Jag saknar mina vänner hemma så mycket. Men det är inte förrän man får något sånt här, eller kollar på gamla bilder på dem tillsammans med en själv som man verkligen känner det och förstår hur mycket. 

Saknaden glöms lätt bort för man har så mycket annat kul för sig, och även för att man har så fina vänner här som fyller upp tomrummet från de jag lämnade hemma, 1000 gånger bättre än vad jag någonsin vågat hoppas på. Men det finns aldrig en vän som kommer ersätta en annan, så är det bara. Jag vill skratta och gråta på samma gång just nu. Istället lägger jag upp en fin bild på min fina julklapp!

Herregud, jag kommer aldrig behöva sakna svenskt godis igen efter det här, har ju fortfarande kvar nästan allt som jag fick av Moa och Lucas i julklapp också! Tur att jag och Rebecka har ett uppehåll av tävlingen när vi åker till San Francisco, då kan jag ta med så vi får äta lite, annars hade jag inte klarat att motstå det just nu!!