tisdag, januari 22, 2013

SAN FRANCISCO 1

Jag och Rebecka spenderade alltså torsdags natten på flygplatsen i Seattle, det var inte så farligt! Vi hade mycket att prata om och i alla fall jag fick lite sömn.
Flygresan var över before we knew it! Två timmar, och det var som att vi hade kommit till ett annat land. Jag älskar klimatet i Kalifornien, kullarna, sanden. Vädret var helt fantastiskt  mycket varmare än vad vi hade förväntat oss! Cyklade runt i t-shirt och på söndagen höll vi på att svettas bort ett tag, då hade vi lätt kunnat haft shorts på oss eller legat och solat hel dagen.

Klockan 12 på dagen befann vi oss på pier 33 och köpte biljetter till Alcatraz, avgång 12.10, slösade inte bort någon tid där inte! Man åkte färja över till ön, som inte alls var som jag hade föreställt mig. Hade tänkt mig en stor klippa med branta kanter långt ute i havet. Men det var bara 1.5 miles, vilket är strax under 2 km, och ön var inte alls så klippig som jag tänkt mig. Det var faktiskt riktigt vackert där! Det finns tropiska växter och en fantastisk utsikt över San Francisco Bay, både åt downtown-hållet och Golden Gate-hållet.
Fängelset i sig var inte heller som jag hade tänkt mig. Nu har det visserligen hunnit förfalla mycket, och det behövdes antagligen inte så värst mycket stängsel med tanke på att de ändå var fast på en ö, men jag hade ändå föreställt mig mer ståltråd, staket och murar i Prison Break stuk, men sen slog det mig att Prison Break är nutid, Alcatraz var i drift 34-63.

Vi fick gå runt på Alcatraz hur vi ville. Vi upptäckte lite grann själv först innan vi gick in i själva fängelset och tog den "guidade" turen. Man fick ett par hörlurar och en dosa, så kunde man playa och pausa en förinspelad guidad tur där före detta fångvaktare och fångar berättade och visade en runt. Man fick höra alltifrån hur det såg ut och hur det var att vara fånge/vakt där till rymningsförsök osv.

Det var tre gångar med celler, fyra blocks, det här var A-block
Fångarna som pratade
Två vanliga celler
På insidan
D-block, de största och "lyxigaste" cellerna, men på D-block satt de värsta fångarna. De fick bra vara utanför cellen 1 timme varje dag
Några av de värsta brottslingarna, alla var på D-block
Cell i D-block
Där fanns också isoleringscellarna
Isoleringscell i D-block
Ett av rymningsförsöken
Märken efter handgranater och skott från ett rymningsförsök
Den mest kända flykten och den enda där de faktiskt lyckdes ta sig från Alcatraz och har aldrig setts igen, jag gissar på att de simmade därifrån och överlevde. De starka strömmarna och det kalla vattnet var tänkt att hindra sånt, men de lyckades bygga en flotte med hjälp av en bok från biblioteket, så vem vet
Matsalen
Knivar i köket och verktyg där fångarna jobbade under dagarna hade målade platser för tt man snabbt skulle se om något tagits
Många sånna skyltar med områden man inte fick gå in i
Rastgården
Det var ett roligt sätt att bli guidad runt där, man fick instruktioner om var man skulle gå och det var kul att få höra olik historier som hänt där berättade av vakterna och fångarna själva.

Efter den guidade turen gick vi på upptäcktsfärd runt hela ön. Som sagt var det jättevackert, och vi var överlycklig över att få vara ute i solen och värmen! Vi tog sist färjan hem efter 4 timmar där, ganska trötta men väldigt belåtna. 


Efter lite powernapande gjorde vi oss iordning för att gå ut på en 18+ club och dansa lite. Det var en upplevelse det med! Klubben var så amerikansk jag någonsin kunnat tänka mig. Den bestod i stort sett av två dansgolv och två barer. Det största dansgolvet hade upphöjda platser med "burar" och stripstångar där det var anställda tjejer som dansade, väääldigt lättklädda och väldigt utmanande danser. Och det var i stort sett så alla dansade där, väldigt intimt så att säga. Jag och Rebecka däremot, lite skeptiska till en början att gå ut och dansa helt nykter, släppte loss rejält efter ett tag, på svenskt sätt. Vi hoppade upp och ner, "körde bil", "plockade äpplen", "pimplade", helsvenska dansare rakt igenom alltså!

Fick ganska många amerikanska killar efter oss, men dem dansade vi bort med några fina moves (läs skrämde bort). Något jag tyckte var lite kul var att de flesta som dansade faktiskt var killar och inte tjejer, så är det verkligen inte i Sverige, och ännu ovanligare, killarna var riktigt bra dansare! De flesta i alla fall. Och en annan intressant sak var att de faktiskt kom fram och frågade "Do you wanna dance with me?" hur ofta händer det i Sverige att någon frågar om man vill dansa?

Hade en sjukt rolig kväll i alla fall med massa galen dans tillsammans med en galen person. Men det bästa var nog ändå en killes kommentar om min och Beckas dans "I can't handle this!". Haha! Vi körde slut på energin ganska tidigt och var hemma på hostelet igen kring 1, lyckliga och svettiga.
14

2 kommentarer:

  1. Hahaha, uuunderbart! Det är aldrig någon som kommer fram o frågar i sverige, de kommer fram och börjar torrjucka på benet haha! (lite överdrivet)x)

    SvaraRadera